Fia

Nu skulle jag kanske skriva ett par rader...

Så minns jag mitt 2018, en tillbakablick på året som gått..

Men jag har inte bestämt mej för hur jag ska göra än. Risken är att det inte blir så mycket skrivet då.

För när man som jag har " gått i väggen " så tappar man minnet, är väldigt glömsk av sej.

Tyvärr. 😢

Det som hjälper mej är bilder och små noteringar. 

Så en liten resumé av mitt gångna år kan ni få.

Anlade ett större trädgårdsland där jag planterade potatis och sparris. 

Hade trädgårdsträff hemma hos mej med gänget från Borensberg. 

Gick lydnadskurs med Sigge.

Var på semester med man och son i Uppsala och Sigtuna. Skokloster och G:a Uppsala .

Gick en brukslydnadskurs med inriktning på tävling med Sigge. 

Åkte till Vadstena slott och släktforskade med min dotter. Samt åkte och tittade på kyrkor där våra förfäder till präster verkat.

Fikat med goa vänner. 

Umgåtts med våra barn, föräldrar och min bror o sambo. 

Nått mina mål bl.a det här, en blogg.

Tack för att du läser mina rader. 

Nu kan man börja räkna ner timmarna och jag lider med de som med ångest och oro gör det.

Jag tänker på alla äldre människor, människor med krigstrauma, människor som vår son som har autism, djur som inte kan föra sin talan.

STOPPA ALLT MED FYRVERKERIER!!!

Vi har en son som far illa av det pga att han är ljud och ljudkänslig.  Autism. 

Min mor som har hjärtproblem tycker det är otäckt med smällandet.

Vi har haft en katt och två hästar som vi varje nyår fick droga ner.  

Vi ser resultatet av stadsbor som åker till landet " för där stör man Ingen ".

Nä bara alla vilda djur, grannens kor och människorna som bor där.

Men jag ska inte sluta mitt år med att var bitter utan tänka framåt och säja VÄLKOMMEN 2019.

Nu har vi ett nytt oskrivet blad att fylla med glada minnen.

Önskar er alla 

GOTT NYTT ÅR. 

💖💖💖🤗🤗🤗💖💖💖